Templet är en helig plats där vi deltar i Gudstjänster, bön och kontemplation. Det är också en plats där vi tar farväl av våra nära och kära, när de är klara med jordelivet och fortsätter på själens resa hem till den andliga världen / Guds rike.
Den kvinnliga gestalten i portens mitt är vår skyddsängel och andliga vägledare som möter oss när vi kommer över till andra sidan. Löven som svävar från marken utanför templet in i den andliga världen är symboler för våra kroppars förgänglighet. Likt löven så föds vi på vårt släktträds grenar. Vi växer och utvecklas från små knoppar till gröna blad fyllda av liv för att med tiden skifta färg till varmare nyanser om hösten, en färgsprakande höstglöd som så småningom övergår till att bli bruna, skrumpna och livlösa innan vi släpper taget om vår gren och faller till marken. Livets cykler finns som inkodade symboliska metaforer i naturen.